Eurasierträff

25.03.2018

Nu känns det verkligen att våren är på intågande. Fåglarna har vaknat till liv och sjunger så vackert på dagarna, det är svårt att veta hur man ska klä sig då man svettas och fryser om vartannat. Tulpanknopparna har börjat titta fram genom snön i rabatterna och på något konstigt sätt luktar det vår och det bara känns i luften att vi lämnat vintern bakom oss.

Igår var jag och tjejerna på den årliga eurasierträffen i Brandalsund där vi även hade bestämt träff med några valpintresserade. Detta är verkligen ett gyllene tillfälle att lära känna rasen lite närmare, se hur det kan skilja i både utseende och temperament inom rasen (då rasen fortsatt är ung) och inte minst kunna ställa frågor till både uppfödare och "vanliga" ägare av eurasier.

Vädret hade lovat mulet väder men uppehåll och vindar på ca 4 m/s. det stämde rätt bra förutom att det vräkte ner snö när jag satt i bilen på väg till träffen. Som tur var slutade det när jag väl kommit fram och vi fick uppehåll som lovat. Lite surt var det allt och många av deltagarna hade bråttom till grillen för att få i sig något varmt. Det var något färre med detta år, jag tror vi räknade till 25 eurasier och 1 Terv med familjer.

Det är härligt att se vilket engagemang det finns för rasen och flera reser en bra bit för att deltaga. Några hade rest ända från Jönköping bara för att komma på träffen och veta mer om rasen och två personer åkte kommunalt till Södertälje station och därifrån taxi (!!!) ut till Brandalsund. En resa som inte kan ha blivit särskilt billig.

Wilja och Ex Amino's Enchanted By A Hurrican

Ex Amino's Fighting for Victory

Xafira är så otroligt förtjust i sin bror Xeno!

Leiionspitz Wildstar Wilja

Wiljas son Xeno (Uno)

Leiionspitz Kissproof Pawi (Leija) och Ex Amino's Enchanted By A Hurricane (Grimm)

Leiionspitz Cheerful Xafira

Lite strandmingel....

Wävlegårds Emrik  (Wilja är faster åt denna unga herre)

Essmania's Orissa


Wilja och Leija busar!

Leija tjuvade min handske...

Leiionspitz Kissprof Pawi (Leija)

Vi inväntar löpet här hemma och några av de oprövade hanarna på träffen visade mycket intresse för Wilja vilket kan tyda på att löpet är på gång inom ett par veckor. En mer erfaren hane hade inte brytt sig, de vet när det är dags och när det är lönt att uppvakta men en del av de hanar som inte fått para förstår inte riktigt det där utan vet bara att det luktar gott. 

När det väl är dags kommer vi bege oss nordvästerut, ca 12 h bilresa härifrån och vi får bara hoppas att den tilltänkta hanen och Wilja fattar tycke för varandra. Nu är det bara att vänta och se vad framtiden vill utbringa!